2016-02-13

Vad:

Just nu håller jag på med två alternativa vägar i min gestaltningsprocess. Båda är baserade på min film som jag just nu försöker få ihop. Men jag har inte bestämt hur den ska visas. Jag tänker mig just nu två alternativ vilka säger två olika saker.

Ett alternativ är att projicera min film som den kommer bli. Rakt av. Med en bänk och en stol framför.

Ett annat alternativ är att bjuda in betraktaren mer. Vilket sker genom en videoinstallation i ett rum. I rummet kommer det stå en bänk och en stol. Ett ljud kommer loopas och spelas upp ovanifrån (ljudet från läraren, vilket jag inte lägger ut på bloggen på grund av att namn anges). På bänken finns det en surfplatta och hörlurar som spelar upp min film. Runt skärmen, på bänken och ner på golvet ligger det fjärilar.

Gestaltningen kan tolkas son en hierarkisk ordning vilken går att koppla till min skolgång. Både som barn, tonåring men likväl på högskolan. Bedömningssituationer.

Hur:
Jag arbetar med min film som jag gör i Movie Maker. Där jag kan arbeta med video för sig och sedan lägga på ljudslingor.

Jag ”förfinar” mina inspelningar av mig själv. Väljer ut partier som jag tycker passar bra in i min film.

Jag klipper fjärilar och börjar närma mig 1000 stycken. Jag tänker mig att det skulle vara fint att arbeta med ljus på mina fjärilar (Se exempel föregående inlägg). Jag funderar hur jag ska få in måleriets betydelse för mig i min film.

Jag försöker hitta och klippa samman tankar och ord från mina inspelningar som handlar om "Mäter inte ett resultat något man redan vet? Hur hittar man kunskap bortom det man redan vet" Jag är inspirerad av Evfa Liljas resonemang "Att kunna tänka bortom det man redan vet", vilket jag också har med i min uppsats.

Varför:
Jag gör en film för att jag vill få in mer av mitt processarbete i mitt slutliga verk. Eftersom jag arbetat med audio blir det mer ett audiovisuellt verk nu än det var innan. Jag hade helst velat göra en videoinstallation där betraktaren får träda in, omslutas . Detta som kontrast till min förra uppställning av denna gestaltningsprocess. Den var liten, reducerad och tog inte hänsyn till betraktaren. Därav är det väsentligt för mig att tänka större och inkluderande denna gång. 

Kolla in detta verk på tal om att bjuda in betraktaren! Thilo Frank.

Fjärilarna har jag redan i mitt förra inlägg pratat om. Dessa har varit med sedan i november och har en haft en betydande roll för min gestaltningsprocess och min uppsats. De började som relativt oväsentliga men växte sig starka (Se föregående inlägg). Att arbeta med ljus är just nu bara för effekt och att det blir snygga skuggningar av fjärilarna. Ett sätt att presentera dem. 

Jag har också filmat fjärilarna. Det är tänkt att de ska få en plats i min film. 

Vidare har jag märkt att mina egna samtal har varit till stor hjälp i min process och genom de har jag problematiserat mina tankar och fördjupat dem i olika uttryck och litteratur. Men just nu känns mina inspelade samtal väldigt begränsande för mig i min framställning av mitt videoverk. Jag har just nu tankar på att använda mig mer av det visuella och gestalta delar av mina samtal i stället. Jag fundera på hur jag kan göra detta. En idé är att använda mig av den skolmiljön som presenterat i dokumentärfilmen Skolan.(http://www.dokumentarfilm.se/filmografi.html) Långa korridorer, elevskåps, skolgård. Men också mig själv som elev då.Men där min process också måste få ta stor plats.

Planering:

Jag kommer att ta kontakt med HDK och fråga om en sal/rum/utrymme som går att mörklägga.
Jag fortsätter med min film och mina inspelningar och sätter samman dessa.