Veckoreflektion V.47

Dags för vinterprat!

Nedan är en översiktlig projektplanering som jag ska göra med eleverna nästa VFU-period i början av vårterminen 2016.

Projektplanering  

-         Lyssna på ett sommartal

-         Skriv ett vintertal

-         Spela in ditt tal efter instruktioner

-         Redovisning av podd i helklass

-         Diskussionsgrupper

-         Vidareutveckling av talet - skapa ett visuellt uttryck.

-          Utställning/Vernissage

Min gestaltningsprocess ger ett ypperligt tillfälle att testa det jag förväntar mig att andra ska göra.  Jag har valt uppgiften för att jag tycker att den är öppen och eleverna kan själva välja ingång till projektet. Det är alltså i största mån fritt vad de vill prata om. Det kan till exempel vara en specifik händelse eller deras liv i stort. Det finns även möjlighet att skapa ett alter ego eller prata om en påhittad individ om en elev inte vill prata om sig själv. Men jag tror det finns en styrka att utgå från sig själv och sitt inre i processen.
Förlängningen av talet kommer ta sig uttryck i det visuella då eleverna vidare kommer skapa och pröva olika tekniker och material för att sedan ställa ut ett verk.

Bildämnets syftar bland annat till att:

”I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksfor­mer. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa. Den ska också uppmuntra eleverna att ta egna initiativ och att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt”(Läroplan, Bild 2011:20). 

Jag tror att vinterpratet kan fungera som en bra ingång i en process där eleven får skapa utifrån det. Vinterpratet är i sig en del av processen och ett uttryck som eleven förmedlar både genom rösten men också genom musiken. Jag tror att det kan vara intresseväckande att utgå från sitt vinterprat och jag tror det kan främja kreativiteten i vidare skapande. 

Eleven får således med uppgiften en frihet att välja men en skyldighet att berätta, gestalta och samtala (Lena Aulin-Gråhamn och Jan Thavenius 2003) 

Teoretiska begrepp

Aktiviteten som länken mellan det inre och det yttre

Begreppet ”aktivitet” som länken mellan det inre och det yttre är viktigt i min process. Aktiviteten anger inte ett tillstånd hos individen utan snarare en process eller funktion, vilken förbinder den objektiva yttervärlden med individens subjektiva inre värld. Således blir just aktiviteten länken mellan det inre och det yttre (Imsen 2010). Aktiviteten eller verksamheten som utgångspunkt för utveckling och lärande kan ses som självklart.  Men vad är det som sker i aktiviteten? Vad möts där och vad kan en aktivitet eller verksamhet främja?

Genom görandet händer det saker. I min undersökande gestaltningsprocess uppstår ett lärande. Dels eftersom jag genom görandet hela tiden återkopplar till begrepp, teorier och annan litteratur. Det blir på så vis en ytterligare dimension. Dels övar jag på min yrkesroll och problematiserar också hur man kan minska makthierarkier, exempelvis lärare/elev. Jag tvingas genom det jag gör se till lärandet och förhålla mig till styrdokumenten. Jag använder bloggen för att beskriva vad jag gör och den kunskap jag tar till mig och visa sedan hur jag påverkat aktiviteten utifrån mig själv och mitt inre.

Mediering ett verktyg i lärprocesser
Utifrån ett sociokulturellt förhållningssätt går utveckling från det sociala till det individuella. Barnet kan exempelvis utföra en handling med andra innan barnet kan utföra handlingen på egen hand. Som lärare eller vuxen är man således ses som en medierande hjälpare. Här blir mediering en central aspekt för lärandet. För att göra detta rätt så måste vi veta vad barnet klarar av på egen hand och vad barnet behöver hjälp med. Den proximala utvecklingszonen, eller den närmaste utvecklingszonen, är skillnaden på dessa två nivåer. Den pedagogiska utmaningen är således att finna balansen där barnet både ska aktivt utvecklas med andra men också få stöd för att sedan klara uppgiften själv (Imsen 2010:316). Språket och talet är det viktigaste redskapet då vi tillägnar oss kultur och gemensamma kunskaper. Mediering via språket hjälper individen att kontrollera sina handlingar därmed blir språket ett viktigt hjälpmedel för det självständiga tänkandet (Imsen 2010:313). Dysthe beskriver mediering i betydelsen förmedling vilket används i alla typer av undervisning som stöd i lärprocesser. Hon menar att kombinationen av människor, redskap och verktyg kan skapa helt nya kognitiva och praktiska möjligheter (Dysthe 1996:45). I min gestaltning medieras således ett uttryck exempelvis med hjälp av en podd och teknik.

Min process
Chansen att kunna sätta mig in ordentligt i vad jag faktiskt kräver av elever, det är spännande. I detta tänjer jag på de maktpositioner som finns i skolan då jag som lärare kommer visa upp min process för eleverna.  Jag kommer ha genomgått liknade projekt som de gör.

I veckan har jag intagit ett ganska långsamt tempo där soffan en filt och tycka-synd-om-mig-själv-tema har infunnit sig. Nu när jag är frisk känner jag stressen gripa tag i mig. Jag har trots sjukdom skrivit ett vinter tal.

”Vi tar oss fram med snabba steg. Marken är ojämn och lerig. Jag gråter och min kille tröstar. Jag sliter bort ytterligare en blodigel från min vad. Mina ben är blodiga efter betten. Vi var vilse i Malaysias regnskog. Detta var bara ett av alla våra äventyr då jag och min man reste och upplevde världen”(utdrag från mitt vinterprat)

Under veckan har jag tänkt mycket på det privata och hur jag vill balansera det på ett bra sätt i det jag vill uttrycka. För mig vill jag att det ska väcka intresse utan att blottlägga för mycket. Gör man uppgiften i skolan bör detta problematiseras med eleverna. I frågan ” Vad är för privat?” återfinns svaret i ordet ”för” eftersom det är individuellt och ordet ”för” betyder olika för olika individer. Jag kommer uppmana eleverna att samtala med mig under processen och inspelningen av talet så det känns ok för eleven att spela upp talet då detta sker i helklass. Det är en av anledningarna att jag kommer spela upp mitt tal för eleverna. Vidare vill jag vara en inspiration för eleverna. Jag vill också vägleda eleverna då projektet kan kännas stort och svårt att greppa. 

Under veckan som varit har jag också målat med olja och akryl. Detta har jag gjort för att få loss kreativiteten som sitter ganska långt inne just nu. Jag har satt press på mig själv, en press som egentligen blev motsatt effekt. Fritt, härligt och kreativt. Jag la till exempel bort penslar, eftersom jag annars alltid använder mig av det, och målade med svamp och andra verktyg som färgskrapor. Jag skissade inte upp något innan, tittade inte på någon bild utan inspirerades från mina tankar och mitt inre. Varje målning fick också begränsad tid, då jag la ca 20 minuter till 2 timmar på varje målning för att komma ifrån mitt "vanliga tillvägagångssätt".

Svårigheter

Det känns fortfarande jobbigt att inte ha ett färdigt slutmål. Det är absolut min största utmaning att befinna mig i ovisshet, både gällande vad min gestaltning kommer mynna ut i och min uppsatsdel. I veckan har jag tänkt mycket på hur det förflutna möter nutid. Tanken om att gestalta något jag gör varje dag, byggt på det förflutna lockar. 

Jag har också tänkt på vad en så resultatstyrd skola och samhälle gör med människan och hur det påverkat mig vilket jag också skrivit om i mitt vinterprat. 

”Det tog tid för mig att lära mig nya saker. Jag fick lägga oerhört mycket tid på plugg och fick sällan högsta betyg. Jag fick nöta in glosor medan min tvillingbror kastade ett öga och fick alla rätt. Jag var rädd för bedömning och kände mig dålig om jag fick låga betyg. Förmågan att prestera har lika mycket handlat om att göra andra i min omgivning nöjda som mig själv. Jag la mindre och mindre tid på skolan och jag klarade mig nätt och jämt i vissa ämnen. Därför gick jag igenom grundskolan med en känsla av otillräcklighet/…/ Jag var bara en av alla ungdomar som påverkas negativt av en så resultatinriktad skola. Och idag frågar jag mig hur man kan frångå det när samhället i stort är så resultatstyrt?”(Utdrag från mitt vinterprat)

I veckan har jag också undersökt hur man spelar in en podd. Jag har skapat ett konto på Soundcloud och undersöker också appen Audacity. Min förhoppning är att jag kommer kunna spela upp mitt prat på nästa handledning om jag får ihop tekniken vill säga.

Källor:
Imsen, Gunn (2010). Elevens värld.Studentlitteratur.Lund
Dysthe, Olga (Red.). (1996). Dialog, samspel och lärande.
Aulin-Gråhamn Lena (red) (2003:67). Rapporter om utbildning. Kunskap kompetens för ”kultur i skolan.Rapportnummer6/2003

Skolverket (2011)Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011