Veckoreflektion V.49

 Inspelningarna syftar till...

Jag har kommit till insikt att jag, under denna ansträngande gestaltningsprocess, ska arbeta vidare med det material jag har. Min arbetsprocess tog avstamp i mitt vinterprat som formades av min egen skoltid där osäkerheten tog allt för stor plats. Utifrån detta fortsatte jag intensivt en vecka att spela in kortare varianter av samtal med mig själv. Jag tycker om idén med inspelningarna, dels eftersom det är givande att lyssna på och reflektera över i efterhand och dels eftersom jag också använder mina inspelningar till teoretiska kopplingar. Därför har jag fortsatt med att spela in mina tankar och funderingar.

Mina samtal tog sin utgång i min osäkerhet: 

Jag vill prata om den osäkerhet som uppkommer när man ska prestera. Det här möjliga utrymmet där man funderar. Osäkerheten som tillfälligt botas när man får medicinen, bekräftelse. För jag upplever att hela vårt samhälle är uppbyggt på detta vis. Vi mäts i prestationer likväl i skolan som utanför skolan. Jag själv har alltid haft besvärliga känslor kring bedömning. (Från egen inspelning: 17 november, 2015 09:59). 

Dessa känslor jag kände då har jag under min gestaltningsprocess försökt klä med ord och försökt förklara för mig själv. Mina samtal fortsatte att ta form där betyg och olika prestationer som jag upplever att skolan då och idag i grunden handlar om.  

Jag var en elev som låg på ett ständigt G i nästan alla ämnen under högstadiet och de första två åren på Gymnasiet. Jag identifierade mig själv med detta betyg, ett betyg som jag egentligen tyckte var dåligt. (Från egen inspelning: 17 november, 2015 09:59).

Identifikation och motivation är begrepp jag bearbetat under processen både utifrån mina egna erfarenheter men också teoretiskt. Genom motivation kopplar jag också mina tankar vidare. Samtalen kom att handla om hur estetiken kan användas för att bearbeta ny kunskap genom att eleven får tid att finna HUR, VAD och VARFÖR (med stöd från läraren). Att eleven får utrymme i verksamheten att finna intresse. Mitt sista samtal jag spelade in handlade om konstnärligt kunskapande och hur man i skolan kan använda sig av det sinnerliga för att öppna upp möjligheter för elever att ta sig an ny kunskap på olika vis.

När jag läser och hör om hur estetiska lärprocesser förklaras behöver man dels se på termens delar och helhet. Jag har fått kunskap om termen och kan nu någorlunda förhålla mig till dess komplexitet. Det är en fråga om kunskapande och hur man utifrån redan erfaren kunskap formar och utvecklar ny. I mötet med ny kunskap sker utveckling och eftersom elever alltid har sin egen förförståelse kan man genom flera olika inlärningssätt lägga grunden för att kunskapen tar sig vidare från förförståelse till utveckling. Lärprocesser som då baseras på estetik, det sinnerliga, sätter in ämneskunskaper i nya och oväntade perspektiv.  (Från egen inspelning: 25 november, 2015 10:45).

Genom det konstnärliga, estetiska, sinnerliga få eleven utrymme att hitta sin idé att arbeta vidare med, där redan erfaren kunskap länkas samman med ny kunskap. Genom att lära i en öppen process utan att veta vart den slutar har ett värde. Konstnärliga processer som utformas så kan erbjuda både ny eller fördjupad kunskap. Vidare är det kompetensberikande att kunna uttrycka sig på olika sätt.

 

”Den kommunikativa kompetensen, att kunna uttrycka sig, lyssna och föra dialog med sin omvärld, kräver mer än att veta hur det talade språket är konstruerat. Det kräver att vi har en förmåga och tilltro till olika uttrycksmöjligheter. Förmågan att fantisera är grunden i kreativiteten, att kunna tänka bortom det jag redan vet. Allt det tränas aktivt i de estetiska fälten”.
                 Efva Lilja, koreograf och rektor vid Dans- och cirkushögskolan i Stockholm  

Jag har alltså arbetat vidare med ljud men har lagt till ytterligare en dimension, nämligen rörlig bild. Jag arbetar därför just nu audiovisuellt med klipp från en dokumentärfilm som spelades in när jag gick i årskurs 9. Arbetet just nu kommer handla om att kombinera dessa rörliga bilder med mina inspelade samtal. Jag kommer behöva förhålla mig till korta klipp men det finns en del att välja mellan. Här är exempel på hur de klipp jag arbetar med och kommer arbeta vidare med kan se ut.

 

Det blir ett sätt att se på mig själv utifrån.  Genom mig själv blir jag medveten om mina egna tankegångar. Genom att se på tjejen på bilderna kan jag klä henne med de känslor jag minns att jag kände. Metaperspektivet ger mig möjlighet att reflektera över det jag ser och jag känner att jag kan nå högre, eller gräva djupare om man så vill, genom att arbeta så som jag just nu gör. 

Källor:

Anders Burman (Red) (2014:8) Konst och lärande – Essäer om estetiska lärprocesser. Elanders, Stockholm

Karin Boberg och Anna Högberg i Burman (Red) (2014:77) Estetiska lärprocesser i skolan och lärarutbildning i Konst och lärande – Essäer om estetiska lärprocesser. Elanders, Stockholm .

Kristina Karlberg (2015)”Estetiska lärprocesser finns i alla ämnen” http://www.lararnasnyheter.se/uttryck/2015/10/30/estetiska-larprocesser-finns-alla-amnen  Hämtat 2015-11-25

Annika Claesdotter Att kunna tänka bortom det jag redan vet http://www.lararnasnyheter.se/slojdforum/2011/11/23/kunna-tanka-bortom-redan-vet  Hämtat 2015-11-25

Dokumentärfilm av Carl Javér och Anders Berggren: Skolan- en dokumentärfilm i åtta delar (2000)Dokumentärfilm AB, TV 4.

 
Se andra källor:Lindstarnd &Selander 2009, Aulin-Gråhamn 2003,