Överlämningsvecka v. 49

Efter seminariet igår (1 december) har det infunnit sig ett lugn. Jag känner också att det, i min gestaltningsprocess, finns en tyngd och mycket jag kan arbeta vidare med och utveckla i min skrivprocess och i mitt undersökande om estetiska lärprocessers möjligheter.

Övergripande om min gestaltningsprocess

Under min process har jag låtit materialet styra. Jag har inte vetat innan vad mina inspelningar ska handla om. Jag har spelat in ett samtal och låtit nästa komma utav det. På det viset har mina tankar utvecklats och jag har grävt djupare ner i mig själv, men också i mina tankar om skolan som institution. Dessa samtal kom att handla om väsentligheter för kunskapande som jag inte tyckte jag fick under min skoltid (fokus på högstadiet). Kunskap om mitt eget lärande är en aspekt men också avsaknad av motivation. När jag ser tillbaka på min högstadietid, men även på min skoltid överlag, hade jag generellt sett inte friheten att finna intresse i skolarbetet. Skoluppgifterna var strama, enkelspåriga och traditionellt riktade mot poängbedömning för att översattas i betyg. Det fanns inte utrymme att förstå hur man lär sig, fokus låg på vad. 

Jag bestämde mig ganska långt in i processen att använda mig av rörlig bild i kombination till mina egna inspelade samtal. 

Gestaltningsprocessen idag
I tidigare blogginlägg har jag redogjort för min process där jag arbetat med min röst som verktyg. Det blev 9 inspelningar, där jag valt ut en som jag tänker ta med i mitt audiovisuella verk. Verket kommer bestå av rörliga bilder och ljud. Valet av inspelning gjordes utifrån att jag gjort tre varianter av korta filmer innehållande olika inspelningar och rörliga bilder. Uttrycken i de tre filmerna blev mycket olika. Igår, på handledningen, fick jag min egen känsla bekräftad att det var en film som var tyngre och mer betydelsefull i sammanhanget. Samtalet jag för i den filmen har på något vis min gestaltningsprocess inbäddat i sig. När jag hör på inspelningen kan jag känna det jag personligen gått igenom och de känslor jag haft samtidigt som jag uppfattar en tyngd i orden som sträcker sig utanför mina egna erfarenheter.

Filmen är en länk mellan mig, för 15 år sedan, och mig själv idag. Jag har en intention att försöka beskriva de känslor jag hade då utifrån mitt uttryck idag, efter mer erfarenhet och en femårig lärarutbildning. Det bli ett intressant möte mellan flickan då och ett teoretiskt förhållningssätt. Ett omtumlande och känslosamt möte.

Jag lägger inte upp hela min film här på grund av känslighet med namn som sägs i filmens inledning. 

Men mitt inspelade samtal och den rörliga bild jag använder mig av är dessa:

Övergången till skrivandet

Övergången till skrivandet känns väldigt intressant. Jag tar nu avstamp i någon sorts kritik mot min egen skolgång och utformandet av undervisning som genomsyrade min skoltid. Utifrån det vill jag undersöka estetiska lärprocessers möjligheter, där min förhoppning är att kunna få verktyg att använda i min egen roll som lärare för att undvika en alltför snäv klassrumssituation. Jag vill öppna upp och genom ett mångdimensionellt förhållningssätt till lärande och kunskapande nå fler elever genom deras egna intresse.

Jag har kartlagt delar av det mycket stora forskningsområdet - estetiska lärprocesser.  Jag kommer fortsätta se på termen i förhållande till konstnärligt kunskapande. Motivation och metakognitiv kunskap arbetar jag med utifrån en teoretisk grund. Och jag vill undersöka hur man kan motivera och få elever att se sin egen kunskapsutveckling med hjälp av estetiska lärprocessers möjligheter.

Jag kommer att fortsätta blogga ungefär en gång i veckan och berätta om min process eftersom skrivandet är en stor del av den. Jag vill också förtydliga att min gestaltning fortfarande är i rörelse vilket innebär för mig att den kan utvecklas ytterligare.