Den 25 december
Sedan senaste inlägg har min uppsatsidé utvecklats
ytterligare.
Jag har kastat idén om att få ut didaktiska verktyg
som kan främja motivation och förståelse. Min upplevelse tillsammans med Beas,
på senaste handledningen, var att mitt resultat föll platt. Jag hade bara kommit
fram till det som redan stod i min tidigare forskning och teori.
Skrik och panik
Sedan dess har mitt liv fullständigt brakat samman.
Kanske inte mitt liv så mycket som mitt psyke.. Jag har suttit med uppsatsen
varje ledig minut. Dag som natt.
Men jag ser kanske en liten strimma av ljus, eller
hopp. Uppsatsen har utvecklats och lägger nu mer fokus på vad min egen
kunskapsprocess gett. Alltså ett ganska långt steg från ett mer resultatstyrt
synsätt där fokus låg på att didaktiska verktyg skulle trilla ut på andra
sidan.
Inlägget blir inte särskilt långt. Måste skriva
vidare på uppsatsen.
Jag försöker
främst få ihop uppsatsens resultatdel utifrån allt mitt empiriska material inbäddat med
teori och reflektion över dessa. Dewey förespråkade att kunskap skapas genom praktisk
handling och reflektion över densamma (Dimenäs, 2009). Jag har arbetet
växelverkande empiri, teori och reflektion genom hela processen.
Ur min uppsats:
Efter att själv befunnit mig i skapande och
undersökande arbete där estetiska lärprocesser uppstått, samt tagit del av den
litteraturen kring estetiska lärprocesser, är jag övertygad att metakognitionen
kan stärkas genom förhållningssättet. Med
fokus på processen istället för på resultatet är min uppfattning att fler och
djupare kunskapsvägar synliggörs. Det blir inte en raksträcka in i mål utan
snarare en kringlig och krokig väg, där undersökandet och förhoppningsvis
nyfikenheten leder arbetet framåt. Som lärande, då du befinner dig i metaforen
någonstans på vägen, är förståelsen för hur du lär väsentligt.
Jörgen
Dimenäs (2009:176) Lära till lärare, att
utveckla läraryrket- ett vetenskapligt förhållningsätt och vetenskaplig
metodik. Liber, Stockholm
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar