2016-02-29, inför handledning

Beskrivning

Vad och hur

I ett rum står en bänk och en stol centrerat och ensamma. Ljus är riktat mot dem, annars är det mörk i rummet. På bänken ligger en sax, linjal och blåa papper. Där ligger även en hög med klippta fjärilar. Nedanför bänken ligger det utspritt över golvet, klippta fjärilar.

I rummet står även en beskrivning på hur man klipper en fjäril ( Hade varit speciellt bra med en whiteboard-tavla eftersom jag vill efterlikna ett klassrum). 

Beskrivning

1.      Ta upp saxen och ett blått papper

2.      Vik papprets kortsida, 3,5 cm

3.      Ta upp en fjäril, använd den som mall

4.      Lägg fjärilen dubbelvikt mot papprets vikta kant och klipp ut fjärilen

Jag har klippt 800 fjärilar och insett att det är för få. Ska klippa minst lika många till.

Jag arbetar på mitt ljud och kommer loppa en lärares röst som pratar bedömning högt i en klass. Min intention är att ljudet ska komma uppifrån och spelas högt.  

”Anna har höjt sig, Kristoffer har sänkt sig, Viktor har höjt sig, Emelie har höjt sig, William har sänkt sig……osv. 

 

  

 

 

 

Varför

Ljud och ljus ska komma uppifrån för att min intention är att de ska gestalta den hierarki som finns i skolan. Hur betraktelsen sker i skolan.

Hela installationen gestaltar, lyfter och problematiserar resultatstyrd bedömning. Genom att jag bjuder in åskådare att delta, att sätta sig på stolen och klippa fjärilar vill jag med hjälp av ljud och ljus spegla tyngden på elevers axlar. Jag vill bjuda in betraktaren och väcka associationer och känslor. En upplevelse som inte helt berättar allt, eller det som är rätt eller fel. 

Jag vill också med mitt verk problematisera känslan av meningsskapandet i kunskapandet. I den sociokulturella teorin beskrivs meningsskapandet som väsentligt i lärandet och motivationshöjande.

Installationen är för mig det jag problematiserat under min gestaltningsperiod. Det är det jag pratat om i mina inspelades samtal och det jag också tog avstamp i och skrev om i min uppsats. Där undersökte jag en motsats till det jag själv varit med om. Utifrån den konstnärliga metoden undersökte jag estetiska lärprocesser. Detta gjorde jag genom konsten och om estetiska lärprocesser i litteraturen.  Installationen är det som kommit utifrån som kommit utifrån det kreativa. Då jag låtit processen leda. 

Inspiration.

Jag har tittat runt på konstnärer som bjuder in betraktaren. Jag har nämnt en del konstnärer i mina tidigare inlägg på bloggen. Robert Henke är en konstnär vars verk ofta omsluter betraktaren. ww.pinchplant.com/tag/robert-henke/. Han arbetar med ljud och ljus. Bilder nedan, Robert Henke.

 

Litteratur: 

Gärdenfors, Peter, lusten att förstå - Om lärandets villkor. Författarna och Natur & Kultur. Stockholm, 2010.

 

2016-02-23

Jag arbetar vidare på min gestaltning. Hur installationen kommer ta form blir allt klarare. Mina inspelade samtal har jag använt som verktyg, egentligen genom hela min gestaltningsprocess, från november till nu. Genom dessa har jag problematiserat mina egna känslor, görandet och teoretiska aspekter. Samtalen har för min process varit oerhört viktiga. Dock har jag kommit fram till att de inte utgör en given plats i min installation. Jag ser snarare att de begränsar mitt uttryck. Mycket för att det finns en tydlighet i mina inspelade samtal. De är alla ganska informativa även fast en del mer känslosamma.  Men gemensamt för dem är att de inte lämnar utrymme. Genom samtalen smalnar mitt verk av och jag anser själv att samtalen begränsar uttrycket.

Nedan ligger några ljudfiler från mina inspelade samtal för att visa på exempel.

Dessa ljudfiler är ett urval av ett antal inspelade samtal jag har med mig själv. Många av dessa samtal problematiserar min syn på betyg i en resultatstyrd skola. Dessa tankar var också bakgrunden till att jag ville undersöka estetiska lärprocessers kvalitéer i min uppsats som är en del av detta examensarbete. De estetiska lärprocesserna undersöktes således som en motpol till en resultatstyrd undervisning. För att förtydliga har alltså mina ljudfiler fungerat som ett verktyg, en metod för att ta mig dit jag är idag i min gestaltning. Genom dem har jag undersökt, skapat och låtit något komma ur något som kommit ur något. Kreativiteten.

Jag ämnar således försöka uttrycka den känsla som elever (utifrån mig själv som just elev för 15 år sedan) kan känna när en inte förstår varför och hur man blir bedömd. Inte förstår sin lärprocess.  Kunskapande måste väl handla om just det där som man inte ännu vet om. Bortom det som står som resultat.

Jag har utgått från mig men är säker på att det finns elever som känner som jag känt i bedömningsituationer.  Känslan av obehag, att göra som man blir tillsagd, att möta önskemålet som sedan visas i resultat. Det är den känsla jag vill åt i min installation. En hierarki, en ordning, en makt, en auktoritet. I allt detta finns eleven som bär tyngden på sina axlar.  

2016-02-13

Vad:

Just nu håller jag på med två alternativa vägar i min gestaltningsprocess. Båda är baserade på min film som jag just nu försöker få ihop. Men jag har inte bestämt hur den ska visas. Jag tänker mig just nu två alternativ vilka säger två olika saker.

Ett alternativ är att projicera min film som den kommer bli. Rakt av. Med en bänk och en stol framför.

Ett annat alternativ är att bjuda in betraktaren mer. Vilket sker genom en videoinstallation i ett rum. I rummet kommer det stå en bänk och en stol. Ett ljud kommer loopas och spelas upp ovanifrån (ljudet från läraren, vilket jag inte lägger ut på bloggen på grund av att namn anges). På bänken finns det en surfplatta och hörlurar som spelar upp min film. Runt skärmen, på bänken och ner på golvet ligger det fjärilar.

Gestaltningen kan tolkas son en hierarkisk ordning vilken går att koppla till min skolgång. Både som barn, tonåring men likväl på högskolan. Bedömningssituationer.

Hur:
Jag arbetar med min film som jag gör i Movie Maker. Där jag kan arbeta med video för sig och sedan lägga på ljudslingor.

Jag ”förfinar” mina inspelningar av mig själv. Väljer ut partier som jag tycker passar bra in i min film.

Jag klipper fjärilar och börjar närma mig 1000 stycken. Jag tänker mig att det skulle vara fint att arbeta med ljus på mina fjärilar (Se exempel föregående inlägg). Jag funderar hur jag ska få in måleriets betydelse för mig i min film.

Jag försöker hitta och klippa samman tankar och ord från mina inspelningar som handlar om "Mäter inte ett resultat något man redan vet? Hur hittar man kunskap bortom det man redan vet" Jag är inspirerad av Evfa Liljas resonemang "Att kunna tänka bortom det man redan vet", vilket jag också har med i min uppsats.

Varför:
Jag gör en film för att jag vill få in mer av mitt processarbete i mitt slutliga verk. Eftersom jag arbetat med audio blir det mer ett audiovisuellt verk nu än det var innan. Jag hade helst velat göra en videoinstallation där betraktaren får träda in, omslutas . Detta som kontrast till min förra uppställning av denna gestaltningsprocess. Den var liten, reducerad och tog inte hänsyn till betraktaren. Därav är det väsentligt för mig att tänka större och inkluderande denna gång. 

Kolla in detta verk på tal om att bjuda in betraktaren! Thilo Frank.

Fjärilarna har jag redan i mitt förra inlägg pratat om. Dessa har varit med sedan i november och har en haft en betydande roll för min gestaltningsprocess och min uppsats. De började som relativt oväsentliga men växte sig starka (Se föregående inlägg). Att arbeta med ljus är just nu bara för effekt och att det blir snygga skuggningar av fjärilarna. Ett sätt att presentera dem. 

Jag har också filmat fjärilarna. Det är tänkt att de ska få en plats i min film. 

Vidare har jag märkt att mina egna samtal har varit till stor hjälp i min process och genom de har jag problematiserat mina tankar och fördjupat dem i olika uttryck och litteratur. Men just nu känns mina inspelade samtal väldigt begränsande för mig i min framställning av mitt videoverk. Jag har just nu tankar på att använda mig mer av det visuella och gestalta delar av mina samtal i stället. Jag fundera på hur jag kan göra detta. En idé är att använda mig av den skolmiljön som presenterat i dokumentärfilmen Skolan.(http://www.dokumentarfilm.se/filmografi.html) Långa korridorer, elevskåps, skolgård. Men också mig själv som elev då.Men där min process också måste få ta stor plats.

Planering:

Jag kommer att ta kontakt med HDK och fråga om en sal/rum/utrymme som går att mörklägga.
Jag fortsätter med min film och mina inspelningar och sätter samman dessa.

2016-02-15

Ur min uppsats:
Effekten på min osäkerhet för det ovissa blev fjärilar. Dessa skapades utifrån att jag kände mig tvungen att uppvisa en utveckling av min konstnärliga gestaltningsprocess i handledningssituationer. Fjärilarna har vidare fått betydelse för mitt processarbete eftersom de står för min svårighet att befinna mig i processen utan att fokusera på resultatet. Fjärilarna, enligt mig, beskriver en resultatinriktad väg och således min egen osäkerhet som jag känt då jag mött motstånd i utforskandet.


Jag har fortsatt att arbeta kring det som uttryckt mitt resultatstyrda tänkande under min gestaltningsprocess.
Jag tänker mycket kring kommunikation. Vad vill jag att min gestaltning ska kommunicera? Jag vill att betraktaren ska få en upplevelse. Sitta i mitt verka.
Mina tankar går mot skolan. Jag vill att ljudet ska riktas ner mot betraktaren. Jag tänker således makt, hierarki. Top-down. 

Mina tankar snabbt nerskissade














Min intention är att betraktaren ska var i mitt verk. Jag tittar därför runt på konst där något händer även  bortanför ljud och bild. Nam June Paik koreansk-amerikansk videokonstnär. 



Nam June Paik-The Washington Post 


http://www.paikstudios.com/

 Jag fortsätter parallellt arbeta med det inspelade materialet från mina egna samtal för att finna ytterligare aspekter som får ta plats i mitt verk. Fortsätter att klippa fjärilar.